22 december 2018

Sent på kvällen kommer ett sent inlägg. Det var egentligen tänkt att handla om intressanta fall under min karriär, men sådana har vi ju alla att berätta om. Istället några spridda ord om forskning och vetenskaplig litteratur.

Det talas ju mycket om ”fake news” i dessa dagar, och förfalskningar inom vetenskapen är tyvärr inget nytt. Jag har en gammal bok i min ägo som heter ”Fraud in Medicine”, och den skulle kunna tjäna som kursbok för den som är så hågad. Mera nutida händelser har ju färgat bilden av såväl Karolinska institutet som Göteborgs universitet.

En process som hjälper till att städa bland felaktigheterna är den peer review som görs av vetenskapliga manuskript som sänds in för publicering. Peers, dvs. jämlikar, nagelfar manuskripten och kommer med synpunkter och förslag till förbättringar. Jag har själv hittat rena påhitt, både som reviewer och som editor, och har som editor haft stor hjälp av vakna granskare som hittat direkta lögner.

Tidskrifter som har en fungerande peer review håller högre kvalitet än de som inte gör det. Bland tidskrifter med lägre kvalitet finns främst open access-tidskrifter, som tar betalt av författarna för publicering men (oftast) inte har några prenumerationsavgifter. Det säger sig självt att det kan vara lätt att sänka ribban för att få in mera pengar. Innan man publicerar sig i en för en själv okänd tidskrift bör man därför undersöka tidskriftens kvalitet. Det kan man göra genom att titta i Jeffrey Beall’s list (den finns inte längre på nätet men kopior har bevarats). Directory of Open Access Journals har en lista över tidskrifter som tagits bort från the Directory av olika skäl. Läs också detta från Uppsala Universitet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *